12 juni 2013 hade HiK besök av Spårhundsgruppen, som hade mycket att berätta om
Blodhunden är specialiserad på att spåra försvunna personer Den är sedan hundratals år avlad för att spåra med spårsäkerhet och driv, och är dessutom envis och uthållig. Den spårar i såväl terräng som tätbebyggda områden. Rätt tränad låter den sej inte distraheras av någonting i sin omgivning när den väl fått upp sitt spår.
Spårhundsgruppen är en ideell organisation som engagerar sej i eftersök av försvunna personer. De har under årens lopp gjort ett stort antal lyckade spårningar, på spår som varit upp till tio, t o m femton, dagar gamla, men det är förstås bäst att komma ut så tidigt som möjligt.
Läs mer på http://www.sparhundsgruppen.se Facebook: Spårhundsgruppen
Träffa Olga!
Den engelska blodhunden är inte bara en formidabel spårare. Den är också en mycket älskvärd personlighet, vilket Olga bevisade gång på gång när hon synnerligen kärvänligt bekantade sej med publiken innan det var dags att ta sej an spåret.
Olga med husse/förare Kalle.
På väg mot spårstart – med klart märkbar förväntan.
Sele på – tecken för hunden att det är dags att arbeta.
Hunden får nosa på en ”smeller” – ett klädesplagg, lakan eller dylikt som bär den försvunnes doft. Från ”smellern” plockar hunden upp doftpartiklar från människan och inriktar sej sedan specifikt på denna person.
Det är mycket viktigt att denna ”smeller” inte är förorenad med andra personers dofter, så att hunden verkligen har en chans att hitta rätt vittring i spårstart/uppsöksområdet.
”Smellern” – ett örngott – gav Olga en tydlig indikation på vart Ulla-Karin tagit vägen två timmar tidigare. Det bär iväg.
Blodhunden jobbar ofta med höjt huvud för att fånga in dofterna.
”Hemliga fotografer” stör inte Olga ett dugg.
Olga närmar sej spårslutet – och den glada återförenignen med ”försvunna” Ulla-Karin.
Tro det eller ej, Olga är bara sju månader gammal (men ser uråldrig och vis ut!) Detta var hennes femte spår överhuvudtaget, och hennes första spår efter en icke känd person.
Visst behöver blodhundar träna, men Olga bevisade sannerligen att hon har spårandet ”i blodet”!
Kalle visar på ett av många skarpa spår, där deras Ester lyckades finna den försvunne.
Efter väl förrättat värv har Olga all anledning att se nöjd ut.
Vill du hjälpa Spårhundsgruppen?
Förutom att bli stödmedlem kan du hjälpa till att vara spårläggare.
Kontakta Kalle eller Gerd via http://www.sparhundsgruppen.se