Instruktörsutbildning Eva Bodfäldt

INSTRUKTÖRSUTBILDNING
 FORTSÄTTNING; bonusutbildning med tävlingsinriktning
14-15/3 2009 >>


”Ej bättre börda du bär på vägen än kunskap mycken” (Ur Havamal).
Utbildning kan man aldrig få för mycket av. Är det dessutom en rolig kurs med en massa garv, en hel del fantasifullt nytänkande och några kullkastade gamla sanningar, ja då går man hem alldeles lycklig och fullproppad med inspiration!

6-7 december 2008 hälsade Eva Bodfäldt på hos oss igen och drillade instruktörerna inför vårterminens kurser huvudsakligen på temat ”Se över belöningssystemet” med många spännande utvikelser och sidospår – korrigeringar, on/off-knapp, följsamhet,
skvaller, pauser … Utan att avslöja några yrkeshemligheter eller hela kursinnehållet kommer här ett axplock av helgens händelser:

Vad har vi då för belöningar att tillgå?
Godis – jovisst, klapp och kel – absolut, leksak – jajamän,
det finns ännu fler,
men högst upp på hundens egen preferenslista hittar vi nog LEK  !!

 
Tjoho! Lek med ett föremål (boll/skinntrasa t ex) i långt snöre…

 
ger jaktlek, gripande, bus, smyg, skoj …


… för terriers med ”hållfasthet” kanske gärna en flygtur.


Aldrig kampa med en retriever” – tro de’! Här lektes det av hjärtans lust.

Högt & lågt och hej & hå!


”Du slutar inte leka för att du blir gammal – du blir gammal för att du slutar leka”
sade den kloke aforistikern George Bernhard Shaw.

*****************************************************


Praktik och teori varvades.
Lisa och Phoebe lyssnar, liksom Johanna med minsta Cornelia.



Engagerade åhörare: Elsa, Shadi, Angelica, Charlotte …


… Sara och Ingela.


Fika förstås.

*************************************************

En specialkurs fick Barbro och hennes omplacerings-Tracy.
Hej på
dej du, Tracy!


Tracy började träna bort sitt vanemässiga skällande.


När hon inte skällde uppfordrande då Barbro inte ägnade sej åt henne
blev det belöning i form av leta-godis – och vilken arbetsnos hon har!


Nu går de hem och tränar vidare.



Även Mats och Wilmer fick specialbehandling.
Detta lilla energiknippe lär sej nu
att vara lugn för att få husses uppmärksamhet.
Passivitet belönas med aktivitet.
De går också hem och tränar vidare.
*******************************************

Specialträning på att faktiskt vilja släppa fångat ”byte”
… Morris och Rasmus. Väntan kan bli lång, så det krävs tålamod.


Rasmus har släppt självmant.
Bra, duktig! Klapp – och så ”varsågod” igen.


Här sitter vi och väntar.


Just det! Pauser är viktigt, så polletterna hinner trilla ner.

Jaa, då går vi hem och läser Eva Bodfäldts omarbetade nyutgåva av
Kontaktkontraktet.
www.hundkonsulten.se

 FORTSÄTTNING;
bonusutbildning med
tävlingsinriktning 14-15/3 2009


14-15 mars samlades instruktörerna ånyo
för en helhelg med Eva Bodfäldt (iförd ny valp och ny kamera).



Shadi ”leker upp” Mini för sin specialövning, att belönas för att
”vara tokig” och springa runt – men göra det nära Shadi.

Snygga gripanden och inget tugg i apporteringen.


Här tränar Tina i etapper,


Emma och Maja,



Anne och Morris.


Färdigt moment, Phoebe.



Zakk , 13 veckor, demonstrerar nostarget.

 



Under teoripassen uppvisade Zakk en väl fungerande av/på-knapp …


… eller så lyssnade han hänfört till sin mattes visdomsord.



Phoebe stampar på targeten



… och Lisa kastar godisbelöning åt ena eller andra hållet,
så att Phoebe ska ”fatta galoppen” – för fort ska det gå!


Full FART in i Rutan …


… även om nog inte ens Zakk vet exakt vad han håller på med!


Men det ska börjas i tid.
Hundar är sugna på utmaningar, de vill sällan blir ”curlade”.



Keira provar på att få kämpa sej ner till platsliggning
– det blir genast mer åtråvärt.



Zakk imponerade stort genom att demonstrera vittringsapportering 😉
(Se ansamlingen apporter till höger, 8-10 stycken)
Han hade tränat 3 gånger på att hitta matteluktande apport i högt gräs,
Nu litade han helt på sitt luktsinne, och bortsåg från synintrycket. Redig
kille!




Det sägs att stora hundar är mindre bortskämda än små  – det har vi inte
märkt.

Det här inlägget postades i Instruktörsutbildning, Reportage. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *